ST ser problem med fängelseplatser utomlands
Problemen med att hyra anstaltsplatser i andra länder är många, skriver ST i sitt remissvar på den utredning som analyserat frågan. Även själva utredningen väger för lätt, menar förbundsordförande Britta Lejon. ”Det som presenterats räcker inte till”, säger hon.
I januari i år överlämnade regeringens utredare Mattias Wahlstedt en promemoria med en analys av möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands, i syfte att bidra till att avhjälpa den stora platsbristen inom Kriminalvården.
I sitt remissvar skriver ST att förbundet ser med oro på situationen. Samtidigt framhåller förbundet att flera andra åtgärder borde prioriteras för att avlasta Kriminalvården. Som exempel nämns intensivövervakning med elektronisk fotboja, ökad användning av villkorlig påföljd och en översyn av lagförslag som i dag innebär att fler personer döms till korta fängelsestraff.
STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk till utredningen på flera punkter.
– Det som presenterats räcker inte till. Den klarlägger inte konsekvenser och effekter tillräckligt väl för att vi ska vara färdiga att ta ett beslut om en så här stor förändring. Det kräver mycket mer, säger hon.
I remissvaret skriver ST att förslaget att hyra anstaltsplatser utomlands framstår som ”en av de sämre åtgärderna” för att hantera Kriminalvårdens kapacitetsbrist.
– Exemplen från andra länder är inte särskilt positiva. Det är vare sig särskilt kostnadseffektivt eller möjligt att upprätthålla den kvalitet och standard på Kriminalvården som vi åtagit oss enligt regelverk och konventioner, säger Britta Lejon.
I utredningen framgår att det kan bli aktuellt att överlåta förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. En sådan lösning kräver antingen kvalificerad majoritet i riksdagen eller motsvarande förfarande för att ändra grundlagen.
Trots att frågan är komplex har regeringen tillsatt en ensamutredare i stället för en utredning som gett fler experter möjlighet att bidra i arbetet, påpekar ST.
– Det är många frågor den inte svarar på, som hur den utländska anstalten ska leva upp till den svenska värdegrunden. Man förväntas ha svensk, statlig personal där, något jag förstår inte är möjligt med tanke på de stora bekymren med bemanning som redan finns i Kriminalvården, säger Britta Lejon.
Hon ställer sig också tveksam till om Sverige skulle kunna leva upp till sina åtaganden.
– Vad får det för konsekvenser för de intagna, deras anhöriga, personalen och för den svenska förvaltningsmodellen? Det finns många frågor som inte är tillräckligt genomarbetade.
ST varnar i sitt remissvar även för att staten riskerar att avsäga sig sitt ansvar för demokratiska grundprinciper om kriminalvård flyttas utomlands. Förbundet påpekar att det tidigare visat sig svårt att flytta anstaltsverksamhet utomlands, inte minst med tanke på rättssäkerheten och möjligheten till granskning av verksamheten.
STs uppfattning är också att utredningen misslyckas med att visa vilken påverkan utländska anstaltsplatser skulle få på beläggningsproblematiken i Sverige och vilka kostnader de kan innebära. Inte heller ger utredningen svar på de arbetsrättsliga frågeställningar som förbundet anser att förslaget väcker.
”Det är av högsta vikt att arbetstagare som utför arbete på anstalt utomlands för Sveriges räkning inte bara har samma rättigheter och trygghet i sin anställning som de som arbetar i Sverige, utan även att det är tydligt och transparent vilka regler som faktiskt gäller samt vilket lands domstol en fråga kan komma att prövas i”, skriver ST i remissvaret.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
